Bakgrund: Vid kronisk njursvikt kan njurersättningsbehandling behövas för fortsatt överlevnad, en behandlingsform är hemodialys där blodet renas via en dialysator. Behandlingen är krävande för patienten och detta påverkar deras liv på många sätt. Sjuksköterskans har en betydelsefull roll i omvårdnad, som stöd och behandla komplikationer men de har i nuläget inte tillräckligt med kunskaper om patienternas upplevelser och erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats, baserat på nio kvalitativa orginalartiklar. Resultat: Resultatets tre kategorier var begränsningar i vardagen med under kategorierna begränsningar relaterat till behandlingar, fysisk påverkan och social isolering. Den andra kategorin som uppkom var svårigheter beroende på restriktioner och den tredje var behov av stöd med underkategorierna anhörigas betydelse samt vårdpersonalens betydelse. Slutsats/konklusion: Deltagarna upplevde svårigheter i sin vardag relaterat till fysiska, psykiska och sociala faktorer. Problemen var relaterade till den stora tiden som spenderades på sjukhus, fysiska symtom samt kost-och vätskerestriktioner. Vardagspusslet kunde vara svårt att få ihop och flertalet deltagare upplevde sig socialt isolerade. Behovet av stöd var stort, både från anhöriga och sjuksköterskor. 

Background: In case of chronic kidney failure renal replacement therapy may be needed for continued survival, one form of treatment is hemodialysis where the blood is purified by a dialyzer. The treatment is demanding for the patient which affect their lives in several ways. The nurse has an important role in nursing, as support and treat complications but currently they do not have enough knowledge about patients’ experiences. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with hemodialysis treatment. Method: A literature review with an inductive approach, based on nine qualitative original articles. Results: The three categories of the result were limitations in everyday life with the subcategories limitations related to treatments, physical impact and social isolation. The second category that emerged was difficulties due to restrictions and the third was the need for support with the subcategories the importance of relatives and the importance of care staff. Conclusion: The participants experienced difficulties in everyday life related to physical, psychological and social factors. The problem was connected to the great time spent in hospitals, physical symptoms and food and fluid restrictions. It was hard to make everyday life work and most participants felt socially isolated. The need for support was big, both from relatives and nursing staff.