Syftet med studien var att undersöka vilka stressorer och copingstrategier kopplat till menstruation som damfotbollsspelare på elitnivå upplever respektive använder i samband med träning och match. Sammanlagt deltog femton kvinnor i studien, varav alla var mellan 19–31 år gamla (M = 23.9, SD = 3.15). Samtliga deltagare spelade fotboll i antingen OBOS Damallsvenskan eller Elitettan när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjuguide användes som var baserad på den transaktionella modellen för stress och coping (Lazarus & Folkman 1984). Resultatet visade att både fysiska och psykologiska symptom under menstruationen upplevdes stressande för fotbollsspelarna. De stressorer som spelarna upplevde var (1) huvudtränarens avsaknad av kunskap och förståelse för menstruation, (2) oro att prestationen ska hämmas av fysiska symptom och (3) oro att blöda igenom under match. När fotbollsspelarna upplevde att de kunde kontrollera situationen använde de problemfokuserad coping. När dessa copingstrategier inte fungerade, eller när de upplevde att de inte kunde kontrollera situationen, använde de emotionsfokuserad coping. Spelarna använde även dysfunktionell coping vilket inte har förekommit i tidigare studier på forskningsområdet.

The purpose of the study was to examine which stressors and coping strategies associated with menstruation elite female soccer players experience and use in conjunction with training and competition. A total of fifteen women participated in the study, of which all were between 19-31 years old (M = 23.9, SD = 3.15). All participants played soccer in either OBOS Damallsvenskan or Elitettan during the data collection. A semi-structured interview guide was used which was based on the transactional model of stress and coping (Lazarus & Folkman, 1984). The results revealed that both physical and psychological symptoms during menstruation was perceived as stressful by the soccer players. The stressors that the players experienced were (1) the head coach’s lack of knowledge and understanding of menstruation, (2) worry about performance being affected by physical symptoms during training and competition, and (3) worry about leaking during competition. When the players experienced that they could not control the situation they used problem focused coping. When these coping strategies did not work, or when they experienced that they could not control the situation, they used emotion focused coping. The players also used dysfunctional coping which has not occurred in previous studies in the research area.