Vårt samhälle är under en ständig förändring och digitaliseringen är ett faktum, vilket ställer krav på verksamma förskollärare. Syftet med denna studie är att synliggöra de diskurser förskollärare tar i bruk och skapar samt hur förskollärare positionerar och legitimerar sig i frågan om användning av digitala verktyg i förskolan.

Metoden i föreliggande studie är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar i fyra olika kommuner på förskolor i Sverige har utförts. Studien är inspirerad utav socialkonstruktionism, som menar att språket är socialt konstruerat och analysmetoden i denna studie är inspirerad av diskursanalys, vilket är en metod som kan användas för att analysera tal och text.

I studiens resultat går det att utläsa att det framkom motstridiga diskurser i förskollärarnas tal om användning av digitala verktyg i förskolan, där en del av förskollärarna talade om det som en utmaning, medan andra talade om det som en möjlighet. Det framkom även diskurser kring villkoret för att använda digitala verktyg, vilket innebar att där ska vara ett pedagogiskt syfte, slötittande var inget som var eftertraktat. Vår slutsats är att förskollärarna positionerar och legitimerar sig i motstridiga diskurser när de talar om användning av digitala verktyg i förskolan.

Our society is undergoing constant change and digitization is a fact, which places demands on active preschool teachers. The purpose of this study is to make visible the discourses preschool teachers use and create, as well as how preschool teachers position and legitimize themselves in the issue of the use of digital tools in preschool.

The method in the present study is qualitative, where semi-structured interviews with preschool teachers who work in four different municipalities at preschools in Sweden have been carried out. The study is inspired by social constructionism, which means that language is socially constructed and the analysis method in this study is inspired by discourse analysis, which is a method that can be used to analyze speech and text.

In the results of the study, it can be deduced that conflicting discourses emerged in the preschool teachers' speeches about the use of digital tools in preschool, where some of the preschool teachers spoke of it as a challenge, while others spoke of it as an opportunity. There were also discourses about the condition for using digital tools, which meant that there must be an educational purpose, casual viewing was not something that was sought after. Our conclusion is that the preschool teachers position and legitimize themselves in conflicting discourses when they talk about the use of digital tools in the preschool.