The purpose of the study is to gain an increased understanding of individuals who havereceived income support. The thesis has the following three problem statements:

• The perceived contact with administrators?
• In what way the individual perceives the given support from the surroundings?
• What social consequences were experienced during the time with incomesupport?

Seven semi-structured interviews were conducted to achieve the purpose. The respondents reconstructed their experiences regarding receival of income support. The respondents that participated have previously received income support and are todayproviding for themselves in the form of salary from work or study grants. The collectedempirical data have been produced based on a qualitative research method. The theoretical starting points that have been used are based on trust and reliance, Sense ofcoherence and the Compass of shame.The results indicates that the contact with the administrator was of significance for the individual and the value of maintaining the same contact was regarded highly. Furthermore, social support is noted as health-promoting as the respondents' relationships with family and friends have proven to be meaningful, manageable, and understandable in relation to the studied social phenomena. In some cases, have reducedinteraction occurred with friends. Geographical circumstances have affected the reduction of interactions, which was perceived as strained for some respondents.The conclusions related to the results were that the interviewed persons felt limitedregarding their own possibilities for maneuvering the situation in relation to receivingincome support. This experience was expressed as uncomfortable and shameful.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för individens upplevda erfarenheter av att erhålla försörjningsstöd. Studien har besvarat följande tre frågeställningar:

• Hur upplevdes kontakten med handläggare?
• På vilket sätt uppfattar den enskilde stöd från omgivningen?
• Vilka sociala konsekvenser av försörjningsstödet upplevdes?

Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, där respondenterna fått rekonstruera sina erfarenheter gällande erhållandet av försörjningsstöd. De deltagande respondenterna har tidigare erhållit försörjningsstöd och försörjer sig idag med antingen lön från arbete eller studiebidrag. Den insamlade empirin har framställts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. De teoretiska utgångspunkter som har används är tillit och förtroende, KASAM och skamkompassen.

Resultatet visade på att kontakten med handläggaren var betydande för den enskilde och värdet att behålla samma kontakt värderades högt. Vidare uppmärksammas det sociala stödet som hälsofrämjande då respondenternas relationer till familj och vänner visat sig vara meningsfullt, hanterbart och begripligt i relation till det studerade sociala fenomenet. Inte i alla fall har minskad interaktion förekommit med vännerna, däremot har geografiska omständigheter påverkat den minskade interaktionen vilket upplevdes ansträngt för en del respondenter.

Slutsatsen indikerar att respondenterna upplevde det begränsade personliga handlingsutrymme som besvärligt i relation med försörjningsstödet. Upplevelsen av att erhålla försörjningsstöd målades upp som obekvämt och skamfullt