Brownification is a collective concept of the processes that leads to brownified water. The driving forces behind it are many, but land use change and climate change are two examples. In this study I have focused on precipitation and how it affects brownification. This has been examined by analyzing the absorbance (420 nm) at eight localities for ten weeks. Besides that, I have examined the link between absorbance and dissolved organic carbon (DOC) at the same localities. The results from this survey show that rainfall and absorbance does not correlate in 75% of the cases. In the remaining 25% of the cases there is a significant correlation, with a varied degree of strength between the localities. When sampling is done the same day as rainfall, MurånDike2 and Murån5 are affected. When sampling is done three days after rainfall, Murån5 and Murån7 are affected. When sampling is done seven days after rainfall, MurånBolmen0 and Murån7 are affected. Absorbance and DOC have a significant correlation (R² =0,938; F =1185; P <0,001) which is in line with prior research.

The lack of significant correlations could be explained by the low amount of precipitation during the period. When there is a significant correlation, the physical design of Murån could be worth looking into. On each occasion when precipitation results in significant correlation with increased absorbance, the localities have similar characteristics. One example is localities Murån5 and Murån7, which are wide (>3 m), have a constant supply of fresh water and are in the main channel. This study contributes with an insight into what effects precipitation has to absorbance and confirms the relationship between absorbance and DOC.

Brunifiering är ett samlingsbegrepp för de processer som tillsammans ledertill att vatten blir allt brunare. Drivkrafterna bakom detta är flera, medändrad markanvändning och klimatförändringar som två exempel. Dennastudie har fokuserat på nederbörd och hur det påverkar brunifieringen avvatten. Detta har undersökts genom att analysera absorbansen (420 nm) pååtta lokaler under tio veckor. Dessutom har sambandet mellan absorbansoch löst organiskt kol (DOC) undersökts vid samma lokaler. Resultatet avundersökningarna visar att nederbörd och absorbans inte korrelerar i 75% avfallen. I de resterande 25% av fallen finns det ett signifikant samband, medvarierande styrka mellan lokalerna. Görs provtagningar samma dag som detregnat påverkas MurånDike2 och Murån5. Görs provtagningar tre dagarefter det regnat påverkas Murån5 och Murån7. Görs provtagningar sju dagarefter det regnat påverkas MurånBolmen0 och Murån7. Absorbans och DOChar ett signifikant samband (R² =0,94; F =1185; P <0,001), vilket följertidigare forskning.Bristen på signifikanta samband skulle kunna förklaras med den låga mängdnederbörd som fallit under perioden. När det finns en signifikant korrelationkan Muråns fysiska utformning vara en faktor, vilket bör undersökas vidare.Vid samtliga tillfällen när nederbörd resulterar i signifikant korrelation medökad absorbans har lokalerna liknande karaktärer. Ett exempel är lokalernaMurån5 och Murån7, vilka är breda (>3 m), ständigt förses med nytt vattenoch ligger i huvudfåran. Den här studien bidrar med en insikt i vilka effekternederbörd har på absorbans och bekräftar förhållandet mellan absorbans ochDOC.