The aim of this study is to explore how high schools as organizations in deprived areas in Gothenburg experience difficulties in the work with juvenile delinquency and analyze how the schools work in preventive purposes. In a certain aspect there are various ways to perceive juvenile delinquency. With the help of theoretical frameworks in the likes of Pierre Bourdieu's design of capitalforms, segregation, and Thomas Scheff's development of social bonds, we could behold how and explain the roots of juvenile crime, and what barriers the schools involved encounter in their work. On this basis we continued to build our chapter of method, where we applied different methodological tools, including a research study containing eight semi-structured interviews involving school faculty. Amongst this we also designed an interview guide with the aim to interview two different high schools in two deprived areas. Our empirical data was composed of prior studies, articles, theories, textbooks and the answers we received from the respondents. The result of the study indicates that the schools are experiencing hardships in their daily work of juvenile delinquency, and the issues are plenty but the analysis leads to a segregated city with inadequacy of commitments, tenuous collaboration and finite resources. 

Intentionen med studien är att utforska hur skolan agerar som organisation för att förebyggabrott bland unga i utsatta områden i Göteborg stad, samt analysera om skolorna uppleversvårigheter i anslutning till det brottsförebyggande arbetet. Det finns olika sätt att se påungdomsbrottslighet och med hjälp av teoretiska ramverk som Bourdieus kapitalformer,segregation och Thomas Scheffs utveckling av sociala band, kunde vi upptäcka ochtydliggöra vad som ligger i grund till att unga begår brott och vilka förhinder skolorna i deutsatta områdena påträffar. Utifrån detta konstruerade vi vårt metodkapitel där vi använde ossav olika metodologiska verktyg, b.la. en kvalitativ forskningsstudie med åttasemistrukturerade intervjuer som involverade skolpersonal. Däribland utformade vi enintervjuguide för att intervjua två olika högstadieskolor i Göteborgs utsatta områden till vårstudie. Empiriinsamlingen bestod av tidigare forskning, artiklar, teorier, kurslitteratur ochresponsen från intervjupersonerna. Slutresultatet av studien visade att skolorna uppleverständiga svårigheter i det brottsförebyggande arbetet och att problemen är flera men alltutmynnar sig i en segregerad stad med otillräckliga satsningar, tunn samverkan ochbegränsade resurser.