The digital revolution has introduced several tools for structural engineers in the form of computer programs. These computer tools have partly transformed the role of structural engineers from their performing manual calculations to using different computer programs, evaluating the results, and checking codes. 

Advanced computer-based calculation programs are often relied on when dimensioning structural parts. However, these are associated with certain consequences, especially when using black box software, which increases the need for an estimated model. 

The purpose of this paper is to examine how the design of a concrete slab is estimated and how the results of such an estimate calculation relate to the results from computer calculations.

The research method involves three main steps: gathering facts from references to learn how to design a concrete slab; developing a calculation model; and learning how to use PEPS, which is a type of black box software for performing calculations.

In the analysis, PEPS is compared with manual calculations and the following conclusions are drawn based on the results:

The estimate dimensioning of an edge-stiffened concrete slab can be simplified by using the equilibrium equation based on the edge beam. Results from this simplified method will differ from results produced by the computer program. 

Simplified calculations are used to check the reasonableness of the PEPS results: Although PEPS indicates the cause of the bearing capacity of the concrete slab, the program fails to demonstrate how the results are calculated.

Den digitala revolutionen har fått till följd att det utvecklats en mängd olika datorverktyg som konstruktörer använder i konstruktionsarbetet. Dessa datorverktyg har förändrat konstruktörens roll från att använda handberäkningar till att använda olika dataprogram som hjälper till med utvärdering av resultat och kontroll av koder. 

Vid dimensionering av bärverksdelar är det vanligt förekommande att i hög grad förlita sig på avancerade datorbaserade beräkningsprogram. Det finns dock konsekvenser med det, särskilt vid användning av blackbox-mjukvaror, vilket gör att behovet av överslagsberäkning ökar. För att undvika inkorrekt konstruktionsdesign behöver konstruktörer därmed ett sätt att kunna kontrollera rimligheten av de resultat som framkommer med hjälp av dataprogram.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur konstruktionen platta på mark kan överslagdimensioneras, samt undersöka hur resultaten av sådan överslagsdimensionering förhåller sig till resultat från datorberäkningar med etablerade mjukvaror.

Metoden innehåller tre huvudmoment: 1) genomförandet av en litteraturstudie för att lära sig handberäkna grundplattor, 2) framtagningen av en beräkningsmodell för överslagsberäkning samt 3) lära sig använda PEPS som är ett beräkningsprogram som kan användas vid dimensionering av betongplatta. Programmet verkar vara en blackbox-mjukvara.

I resultat- och analysdelen jämförs PEPS med handberäkningar och följande slutsatser dras utifrån resultaten: En överslagsdimensionering av kantförstyvad platta på mark kan utföras med hjälp av jämviktsekvation baserad på kantbalken. Resultaten från denna förenklade överlagsmetod skiljer sig från resultaten i själva PEPS programmet.

Överslagsberäkningar bör användas för att kontrollera rimligheten för PEPS resultaten. PEPS visar orsaken till bärförmågan i grundplattor, däremot visar programmet inte hur resultaten räknas fram. 

Ökningen av bärförmågan hos platta på mark kan ske på olika sätt beroende på lasttyp (linje- och punktlast) samt vilken placering denna last har. Genom att ha en bättre förståelse för konstruktionens verkningssätt är det möjligt att designa platta på mark på ett mer materialeffektivt sätt.