Språket är en bärande del för elevens kunskapsutveckling under skoltiden. Det är genom språket vi kommunicerar med andra för att framföra tankar, åsikter och funderingar. I denna studie undersöks hur lärare använder sig av högläsning för att främja elevernas språkutveckling. Detta görs genom att analysera vilken typ av litteratur lärare vanligen väljer som högläsningsbok, vilket syfte läraren har med högläsningen samt på vilket sätt och med vilka strategier högläsningen genomförs. Studiens frågeställning är: Vilka didaktiska utgångspunkter har lärare vid litteraturval och högläsning?

Semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. I diskussionsdelen väger vi det insamlade materialet mot tidigare forskning. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv då språket används och utvecklas i samspel med andra människor. 

Studien kommer fram till att dialogen med eleverna under högläsning är en viktig del i den språkliga utvecklingen. Utifrån diskussioner kan svåra ord och begrepp förklaras och sättas i andra sammanhang. Diskussionerna utmanar även elevernas kognitiva förmåga då de får sätta sig in i andras situationer eller ta ställning utifrån frågor. Lärare tenderar att välja skönlitterära texter under högläsningen. Den stora variationen av skönlitteratur möjliggör att lärare kan välja böcker så alla elever får lyssna till berättelser som de är intresserade av. Med hjälp av skönlitteraturen kanlärare lyfta situationer som uppstår i klassen eller mellan elever på ett enkelt och anspråkslöst sätt. 

För vidare forskning vore det intressant att göra en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att högläsa speciellt utvald sakprosa i berättelseform för att se hur detta påverkar dels lärarnas syn på sakprosa, dels elevernas språkutveckling. Vi föreslår att tillfråga bibliotekarier för att ta fram lämplig litteratur.

Language is a key part of the student's knowledge development during school time. It is through language that we communicate with others to express thoughts, opinions, and reflections. This study examines how teachers use reading aloud to promote students' language development. This is done by analyzing what type of literature teachers usually choose as reading aloud books, what purpose the teacher has with reading aloud and in what way and with what strategies the reading aloud is carried out. The study's question is: What didactic starting points does the teacher have when choosing literature and reading aloud?

Semi-structured interviews with ten active primary school teachers form the basis of our empirical data. In the discussion section, we weigh the collected material against previous research. We assume a sociocultural perspective when the language is used and developed in interaction with other people.

The research concludes that the dialogue with the students during reading aloud is an important part of language development. Based on discussions, difficult words can be explained and put in different contexts. The discussions also challenge the students' cognitive ability as they get to understand other people's situations or take a stand based on questions. Teachers tend to choose fictional texts while reading aloud. The wide variety of fiction enables the teacher to choose books so all students can hear a story that they are interested in. With the help of fiction, the teacher can highlight situations that arise in the classroom or between students in a simple and unpretentious way.

For further research, it would be interesting to do a qualitative study where teachers are given the opportunity to read aloud specially selected non-fiction in narrative form to see how this affects both the teachers view of non-fiction and the students' language development. We suggest consulting librarians who can recommend appropriate literature.