Revisorsrotation infördes för att öka förtroendet för den lagstadgade revisionen genom att öka revisorers oberoende, professionella skepticism och minska risken att vänskapsrelationer bildas mellan revisorn och klienten. Däremot har införandet av revisorsrotation mötts av mycket kritik. Befintliga studier presenterar en variation av fördelar och nackdelar med införandet av revisorsrotation vilka i sin helhet är oense om fördelarna överväger nackdelarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på och påverkan revisorsrotation har på revisorer professionella skepticism. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både revisorer och företag som har erfarenhet av revisorsrotation. Resultatet tyder på att både revisorerna och företagen ser positivt på revisorsrotation och att revisorsrotation leder till ökad professionell skepticism i form av att revisorerna ställer fler frågor, begär in mer underlag och i sin helhet lär känna bolaget från grunden. Resultatet presenterar därigenom argument för att revisorsrotation är positivt men lyfter även riskerna med revisorsrotation som bör reflekteras över vid framtida regleringar av revisionsbranschen.