Bakgrund: Parkinsons sjukdom är världens näst vanligaste kroniska, neurologiska sjukdom, med ungefär 18 000 diagnostiserade fall i Sverige år 2016. Sjukdomen innebär en begränsad rörelseförmåga och ett minskat emotionellt välbefinnande, till exempel humörsvängningar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av dans hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där 11 vetenskapliga artiklar granskades genom en innehållsanalys i fem steg. Resultat: Presenteras i fyra teman; Upplevelser av rörelseförmåga, Upplevelser av känslor, Upplevelser av självförtroende och Upplevelser av att tillhöra ett socialt sammanhang. Dansen visade på positiva effekter på rörelseförmågan och det emotionella välbefinnandet. Dans som en fysisk aktivitet kan bidra till ökat socialt sammanhang, genom att bryta social isolering. Konklusion: Dans kan förbättra rörelseförmåga, höja humöret och bidra till att personer med Parkinsons sjukdom upplever att de tillhör ett socialt sammanhang. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar nivån av fysisk aktivitet. Ökad kunskap behövs kring hur sjuksköterskan kan motivera till fysisk aktivitet till exempel dans, eftersom det kan förbättra hälsan för personer med Parkinsons sjukdom och samtidigt minska belastningen på vården.

Background: Parkinson's disease is the world's second most common chronic, neurological disease, with approximately 18 000 diagnosed cases in Sweden in 2016. The disease entails a limited mobility and a decreased emotional well-being, for example mood swings. Aim: The aim was to describe the experience of dancing in people with Parkinson’s disease. Method: A general literature study with a structured search method, where 11 scientific articles were reviewed through a content analysis in five steps. Result: Presented in four themes; Experiences of mobility, Experiences of feelings, Experiences of self-confidence and Experiences of belonging to a social context. The dance showed positive effects on mobility and emotional well-being. Dance as a physical activity can contribute to an increasing social context, by breaking social isolation. Conclusion: Dancing can improve mobility, elevate mood and contribute to people with Parkinson's disease feeling that they belong to a social context. It is important that the nurse pays attention to the level of physical activity. Increased knowledge is needed about how the nurse can motivate to physical activity for example dance, since it can improve the health of people with Parkinson's disease and at the same time reduce the burden of care.