Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning?

Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.