Denna uppsats undersöker hur uttrycket gilla läget används i olika språkhandlingar och vilken innehållsmässiga betydelse uttrycket får. Det är en korpusbaserad studie där över 200 belägg i Twitter 2015 till 2017 är granskade och analyserade. Det avgörande i analysen för hur uttrycket används är språkhandlingen som uttrycket förekommer i och vilket skiljetecken som används. I de fall där skiljetecken saknas analyseras språkhandlingen utifrån eventuellt responssvar som kan förväntas. Vidare studeras också om meningen, där uttrycket ingår, rent språkligt är formulerad som en fråga eller som ett påstående, men om funktionen av uttrycket är något helt annat.  Resultatet visar ett komplext uttryck som kan varieras, och hur det tolkas beror på sammanhanget och vem som läser texten som det förekommer i.