Syftet med uppsatsen och studien var att undersöka vad språkbrukare av svenska med brytning har för upplevelser av de generella attityder mot brytning som finns i samhället. 47 andraspråkstalare av svenska svarade till en enkät med fokus i frågor kring deras upplevelser av generella attityder till brytning samt sina egna positiva eller negativa upplevelser. Även spårbrukarnas primära problem med det svenska språket efterfrågades för att undersöka ifall dessa stämde överens med de aspekter på språket som brukare av svenska önskas ha god kompetens i.

Resultatet visar att graden på brytningen inte spelar någon större roll om brytningen grundar sig i ett språk med hög status och att brukare av dessa språkvarieteter får ett generellt mer positivt bemötande än brukare med grund i lågstatusspråk. Resultatet visar också att andra mindre faktorer kan påverka hur språkbrukaren blir bemött, både positivt och negativt, exempelvis ålder, kön och vistelsetid i landet. Undersökningens resultatet belyser statusproblematiken i Sveriges språkliga mångfald och hur detta påverkar språkbrukarna i landet. Sammanfattningsvis visar undersökning den tyngd som det språkliga ursprunget har när det kommer till hur en språkbrukare med brytning bemöts i samhället.