Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.