Idag är det ett faktum att samhället påverkas av tekniska innovationer, där förändringar på betalningsmarknaden inte är ett undantag. Individer har gått från att betala med kontanter till att allt mer använda sig av tekniska och elektroniska lösningar som betalningsmetod. Dagens digitalisering har medfört en ny möjlig betalningsform, i form av digitala koder, vilket är det som benämns för kryptovalutor. De traditionella kryptovalutorna saknar centraliserat styre, vilket innebär att det ligger utom statens kontroll. Det som har möjliggjort denna typ av valuta är blockkedjetekniken. För att möta denna utmaning har ett flertal länder, där Sverige inte är ett undantag, börjat konstruera en egen digital valuta, vilken går under samlingsnamnet CBDC (Central Bank Digital Currency). Det dessa digitala valutor har gemensamt är att de ännu inte har blivit ett standardiserat betalningsmedel.

Tidigare studier har påvisat att individers acceptans är ett utav de största hindren för att implementera nya digitala betalningsmedel. Därav antar denna uppsats en kvantitativ karaktär, med huvudsyfte att undersöka digitala valutors möjlighet som betalningsmedel. Syftet uppfylls genom att mäta vilka faktorer som påverkar individens acceptans till användningen. För detta används en egenkonstruerad analysmodell med hypoteser, som baseras på tidigare forskning om faktorer som påverkar individens betalningsmetod och faktorer som påverkar teknologisk acceptans. Datainsamlingen består av en surveyundersökning där enkät valts som datainsamlingsmetod. Resultatet består av svar från 102 stycken respondenter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna har en positiv acceptans till användningen av digitala valutor som betalningsmedel. Dock är det fortfarande få som har stor erfarenhet av digitala valutor, vilket hänförs till att valutan ännu inte är ett standardiserat betalningsmedel.

De faktorer som undersöktes var attityd, erfarenhet, förtroende, vanor, socialt inflytande, reglering och design. Enligt resultatet av korrelationsanalys är det individens attityd, det sociala inflytandet och förtroendet till blockkedjetekniken som visade starkast samband till acceptansen. Resultatet visade även att individer som har högt förtroende till staten har låg acceptans till digitala valutor. Resultatet av regressionsanalys visade att samtliga faktorer har en signifikant, och därmed betydande förklaringskraft till variationen i acceptansen.

Slutligen testades analysmodellen med hjälp av strukturell ekvationsmodellering, där samtliga faktorer inkluderades. Slutsatsen av studien blev således att individens attityd, erfarenhet och det sociala inflytandet har en signifikant påverkan på individens acceptans till digitala valutor som betalningsmedel.