Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt.

Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.