Bakgrund: Sjuksköterskan är den första i sjukvårdskedjan som kvinnan som utsatts för våldtäkt möter på sjukhuset. Omvårdnadsarbetet efter en våldtäkt innebär att stärka kvinnans autonomi, skapa trygghet och göra en utförlig undersökning. Erfarenheten av att vårda dessa kvinnor för sjuksköterskan kan leda till att sjuksköterskan upplever eget trauma av händelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Två databaser användes för informationssökning. Artiklarnas innehåll kvalitetsgranskades, sedan kodades artiklarnas resultat för att framställa likheter och olikheter. Resultat: Resultatet för litteraturstudien innehåller 11 resultatartiklar varav en var mixad metod, tre var kvantitativa och sju resultatartiklar var kvalitativa. Tre huvudkategorier framträdde: Personliga konsekvenser av mötet med kvinnan som utsatts för våldtäkt, betydelsen av kunskap och utbildning vid omvårdnad av kvinnan som utsatts för våldtäkt ochkommunikationshinder vid omvårdnaden av kvinnan som utsatts för våldtäkt. Slutsats: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning av mötet med kvinnan som utsatts för våldtäkt. Kunskapen om omvårdnaden för kvinnan som utsatts för våldtäkt var bristande i verksamheterna och specialistutbildning saknades. Kommunikationen mellan professionerna i omvårdnadsarbetet visade även bristande kvalitet och påverkades av sjuksköterskans yrkeserfarenhet och utbildning.

Background: When the women who has experienced rape seek healthcare the nurse will be the first one at service. The focus for the nurse who is caring for the women is to preserve integrity, creating a safe space and providing an examination. The nurses experience after caring for these women can create an own personal trauma. Aim: The aim was to portray nurses experience of caring for women who has been exposed to rape. Method: This study was a general literature review with an inductive approach. Two databases were used for information retrieval. The articles were qualitative examined and later coded into categories based on similarities and differences. Results: The results of the literature study consisted of 11 result articles, one of the articles with mixed method, three articles with quantitative method and seven with qualitative method. Three main categories were identified: Personal consequence from the meeting with the women who has been exposed to rape, importance of knowledge and education when caring for the women who has been exposed to rape and communication problem when caring for the women who has been exposed to rape. Conclusion: Results showed that nurses experience emotional distress after the meeting with the women who has been exposed to rape. The nurses showed a lack of knowledge in how to treat the patient and how to coordinate with different professionals in the workplace. The difficulties in knowledge and communication for nurses were present if the nurse did not have any type of special education about rape.