Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera hur förskollärare ger uttryck för hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan. Genom att beskriva och analysera hur olika förskollärare ger uttryck för att uppfatta matematikundervisningen i förskolan skapas en variation i hur fenomenet matematikundervisning uppfattas användas i förkolan.

Metod: Studien har vilat på en fenomenografisk ansats där fokus har varit att belysa en variation av uppfattningar som förskollärare uppfattas ha av fenomenet matematikundervisning. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där 5 förskollärare från olika förskolor deltagit. Materialet bearbetades med hjälp av fenomenografisk analysmodell där syftet var att hitta likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar. Empirin analyserades och kopplades sedan samman med relevant tidigare forskning, litteratur och teorier.

Resultat: Resultatet av studien visar ett antal uppfattningar kring fenomenet matematikundervisning, didaktiska strategier och uppfattningar av matematikundervisning beskrivs. Resultatet urskiljs genom tre olika kategorier; A- förskollärares uppfattningar av matematik i vardagliga situationer, BUppfattningar av matematikundervisning i praktiken, C- Förskollärares uppfattning av sin egen kompetens.

Slutsats: Slutsatsen för denna studie är att det finns flera olika sätt att arbeta med matematikundervisning i förskolan, både planerat, målmedvetet och aktivt men även ett mer passivt arbetssätt där förskollärare tar vara på spontana situationer i vardagen där ett mer begrepp fokuserat arbetssätt träder fram.