In March 2018 an expanded amortization requirement was introduced in Sweden with the purpose of tapering off the continual growth in household debt and the rapidly rising housing prices. Growth in household debt has been a recurring topic of discussion by the Financial Department in recent year as it is seen as a macroeconomic risk and a threat to the financial stability. The amortization requirement has received mixed reactions from actors in the housing industry and financial sector, they argue whether the amortization requirement is the best measure to reduce growth in household debt. Most of the sceptics claim the amortization requirement have major negative impacts that surpasses the actual purpose and upsides of the action

This study aim to investigate how the housing prices and household debt has changed in connection with, and after , the expanded amortization requirement. In order to investigate the purpose of this study a quantitative method based on statistical analysis was used.

The results indicates that the expanded amortization requirement had impact on the housing prices and household debt to some extent. The average housing prices has initially gone down but there is no evidence of a decrease in growth rate. The household debt seems to be more stable due to the stagnated growth but the long term effects is yet to be investigated. In conclusion the amortization requirement seem to have both affected the housing prices and household debt in the short term and has somewhat fulfilled its purpose. But a further investigation of the long term effects, positive and negative, needs to be done to draw more exhaustive conclusions of the effects of the amortization requirements.

I mars 2018 infördes det skärpta amorteringskravet i Sverige i syfte att dämpa tillväxten av hushållens skulder och de snabbt växande bostadspriserna. Tillväxten av hushållens skulder har varit ett återkommande diskussionsämne av Finansinspektionen de senaste åren på grund av att det anses vara en makroekonomisk risk och ett hot mot den finansiella stabiliteten. Amorteringskravet har mottagits med blandade reaktioner av aktörer i bostadsbranschen och den finansiella sektorn, de argumenterar främst om amorteringskravet är den bästa åtgärden för att minska utvecklingen av hushållens skulder. De flesta skeptikerna till amorteringskravet anser att det har stora nackdelar som överväger syftet och de faktiska fördelarna med åtgärden.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur bostadspriserna och hushållens skulder har förändrats i samband, och efter, det skärpta amorteringskravet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod som baseras på statistisk analys.

Resultatet indikerar att det skärpta amorteringskravet har haft en inverkan på bostadspriserna och hushållens skulder till viss del. De genomsnittliga bostadspriserna har initialt gått ner men det finns inga bevisa på att tillväxttakten har avtagit. Hushållens skulder verkar vara mer stabil på grund av den stagnerade tillväxten men de långsiktiga effekterna behöver fortfarande undersökas. Sammanfattningsvis så verkar amorteringskravet haft en påverkan på både bostadspriserna och hushållens skulder på kort sikt och det har till viss del uppfyllt dess syfte. Men en fortsatt undersökning av de långsiktiga effekterna, både positiva och negativa, behövs göras för att dra mer omfattande slutsatser om effekterna av amorteringskravet.