Skolverket (2019) betonar i dagens läroplan vikten av problemlösning för elevers förståelse i matematik. En del forskning tyder på att elevers lärande i problemlösning i matematikundervisningen kan främjas genom lärarens undervisning i matematisk problemlösning, men att undervisningen måste utföras på ett adekvat sätt. Syftet med denna forskningsöversikt är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare genomför undervisning i matematisk problemlösning. Syftet är också att se vad forskning säger om elevers eventuella lärande i matematisk problemlösning, genom att försöka besvara följande fråga: Vad säger aktuell forskning om vad läraren bör beakta gällande undervisning i matematisk problemlösning för att främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning? För att besvara denna forskningsfråga har vi genom systematiska och manuella sökningar tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier.

Resultatet indikerar att läraren genom att beakta planering, val av uppgifter och strategier, och att vara medveten om sin metod och sina roller, vid undervisning i matematisk problemlösning kan främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning. Dock bör vägas in att få studier i resultatet behandlar kritiska aspekter gällande matematisk problemlösning. Dessutom är majoriteten av studierna genomförda utanför Sveriges gränser vilket leder till att deras resultat eventuellt inte kan appliceras på svenska förhållanden. Åldersspannet på studieobjekten berör förskoleklass till grundskolans nionde klass. En kunskapslucka vi uppmärksammat är forskning på matematisk problemlösning i svenska grundskolans 1–3, tillsammans med vårt intresse för läromedel i matematik för svenska grundskolans årskurser F-3, är därför våra implikationer för examensarbete 2 att undersöka problemlösning i läromedel i matematik som används i årskurserna F-3.