Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010.

Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.