De mindre företagen har en stor roll i samhället och bidrar till samhällsekonomiska vinster i form av skatteintäkter och därefter välfärd. De har generellt mindre kunskap om revisorns roll vilket skapar ett förväntningsgap. Revisorerna har traditionellt en uppgift att vara en granskare, men har på senare tid även fått ett större fokus mot rådgivning. Detta skapar en frågeställning gällande vilken roll revisorn har och i synnerhet rollen för de för mindre företagen. I denna studie har utgångspunkten varit att få förståelse för mindre företags uppfattning av revisorns roll som granskare och/eller rådgivare, samt att analysera företagens förväntningar som skapas och vilken inverkan det får på revisorns. För att genomföra denna studie har primärt en induktiv ansats använts men med en växelverkan av den abduktiva ansatsen. Vi har genomfört intervjuer och enkätundersökningar i tre steg. Först med mindre företag, därefter en enkätundersökning med verksamma revisorer och till sist intervjuer med icke verksamma revisorer. Genom denna metod har vi ökat trovärdigheten i studien då vi kunnat korsverifiera data som vi samlat in. Resultatet i studien pekar på att mindre företag i stor utsträckning ser på sin revisor som en rådgivare och inte någon granskare. Resultatet indikerar att funktionen som granskare är något som tillkommer utöver rådgivningen, snarare än tvärtom som regelverken stipulerar. Studiens implikationer och bidrag är i form av ett ifrågasättande av revisorns roll som granskare till ett mindre företag och om regelverken är ändamålsenliga, samt ett ifrågasättande av tolkningsfriheten av regelverken, då tolkningar kan användas som konkurrensmedel. Förslag till vidare forskning är därmed att studera vidare revisorernas möjligheter till tolkningar och vilka effekter som det kan få på branschen, konkurrenskraften och revisorns oberoende.