Fysikundervisning anses ofta vara krävande, abstrakt och statiskt av elever. Undervisningen behöver individanpassas för att nå fler positiva resultat. En viktig kunskap är dock att fysikundervisning inte behöver vara rolig för att vara meningsskapande.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om undervisning i fysik. Fokus i studien ligger på både lärares och lärarstudenters attityder till fysikundervisning och olika strategier som används i undervisningen för ett ökat intresse och meningsskapande hos elever i grundskola och gymnasium. Frågeställningarna är: Vilka attityder har lärare och lärarstudenter till fysikundervisning? & Vilka strategier kan lärare använda för att väcka intresse och främja meningsskapande i ämnet fysik?

För att besvara frågeställningarna har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om attityder och strategier. Resultatet visar att katederundervisning upplevs enformigt av elever och att bra kunskaper inom ämnesdidaktik kan påverka lärares och lärarstudenters attityder positivt. Grupparbeten och analogier kan stärka fysikundervisningen. Forskning visar även att analogier som används effektivt, inte alltid ger positiv effekt.

Förslag på vidare forskning är att studera hur genus påverkar fysikundervisningen. Konsekvensen i relation till yrkespraktiken är, enligt litteraturstudien, med andra ord att det viktigaste inte är att undervisningen är rolig, för ett fortsatt intresse för fysik, utan att den är meningsskapande och tolkningsbar. Elever som upplever att det som görs är viktigt, har en större benägenhet att vilja fortsätta utveckla sina kunskaper inom fysik då de ser en mening med kunskapen och att det finns en koppling till verkligheten.