Ljungheden i Sverige är ett landskap som gått från att prägla det Halländska landskapettill att nu finnas som rester längsmed kusten och inåt land. Den unika flora som ärknuten till dessa hedar är nu hotade. Ljungheden idag sköts med bränning och bete ochman strävar efter att ha en mosaikartad skötsel.Hagön är ett naturreservat som ligger söder om Halmstad och är ett av de mest artrika iHalland med höga naturvärden.I denna rapport undersöks effekterna av skötselåtgärderna bete och ljungbränning påvegetationen i naturreservatet Hagön genom att jämföra tre olika ljungsuccessioner medvarandra. Även en kartläggning av Ljungögontröstens och Kärrknipprotens utbredning ireservatet görs efter intresse från Halmstad kommuns sida.Inventeringen gjordes genom att kartlägga ljungens höjd med ögonmått och därefterdela in den i zoner efter ljunghöjd. En låg, medel och hög zon. Därefter inventeradeszonerna i två gånger två meters rutor som slumpades ut på respektive zon.Skillnader mellan arter, ljunghöjd och täckningsgrad ljung mättes och resultatet visadeatt det fanns en skillnad mellan zonerna. Ingen skillnad fanns mellan antal arter ochljunghöjd eller mellan antal arter och ljunghöjd i zon 1 (låg) och zon 2 (medel), men izon 3 (hög) fanns en negativ korrelation mellan täckningsgrad av ljung och artantal.Ljungögontröst inventerades i reservatet och hittades längs med sanddynerna och längrener i reservatet. Kärrknipprot fanns mest i den södra inhägnaden där jag uppmätte 5-7fröställningar per kvadratmeter.Artantalet var lägst i zonen med mest ljungtäckning (zon 3) medan artantalen i låg- ochhögzonerna var betydligt högre.Det kan förklaras med att det efter bränning skapas blottor för örtväxter att gro ochfrodas ett tag innan ljungen kommer tillbaka.