Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom. Slutsatsen är att behandlingen påverkade upplevelsen av väntan och ledde till att livet var på is, det centrala i livet var att få en transplantation som skulle förbättra livet. För att underlätta situationen för individer i väntan på transplantation finns det ett behov av att det forskas på hur sjuksköterskans bemötande kan stötta individer i väntan.

Chronic kidney failure is increasing every year and at end-stage renal disease kidney transplantation is seen as the first choice of treatment. The need for donated kidneys is greater than the supply, leading to a long wait for the individual. The study aimed to describe individuals' experiences while waiting for a kidney transplant. The method was a literature study where ten scientific articles were reviewed and analyzed. The analysis revealed three themes that formed the result: treatment in order to survive where the dialysis treatment was seen as a limitation in life and made ​​it difficult to live as they did before, feel hope where the transplantation was something to hope for, a way to get out of dialysis and regain the old life, and feel hopelessness where fear that the kidney transplant would never happen and feelings of being on hold while waiting arose. The conclusion is that the treatment affected the experience of waiting and it led to the feeling of being on hold, the central focus of life was the transplant that would improve their lives. To improve the situation of people waiting for a transplant, there is a need for research on how nurse's attitude can support individuals in anticipation.