hh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utbrändhet bland sjuksköterskor-personlighetsdrag och copingstrategier: En litteraturstudie
Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
2002 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]
Sjukvården idag är drabbad av svår underbemanning, bristen på sjuksköterskor gör att belastningen ökar för dem som arbetar kvar i yrket. I ”hjälpande” yrken där individen ständigt utsätts för känslomässiga påfrestningar och där djupt engagemang i människoöden förekommer är risken överhängande för att drabbas av utbrändhet. Allt sedan förändringarna inom arbetslivet började i början på nittiotalet har kraven ökat på arbetstagaren att hinna med allt mer. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka varför vissa sjuksköterskor blir utbrända och andra inte: fanns det något i personligheten hos individen som gjorde detta och vilka copingmetoder använde sjuksköterskor sig av för att bemästra utbrändhet? Personlighetsdrag som påverkar sjuksköterskans upplevelser av stress är stresstålighet, kontrollfokus, typ A-beteende, KASAM (Känsla av sammanhang) samt empatisk förmåga. Hög grad av stresstålighet, KASAM och empatisk förmåga minskar nivån av utbrändhet. Personer som har ett internt kontrollfokus och inte ett uttalat typ A-beteende löper också mindre risk att drabbas av utbrändhet. Den sjuksköterska som vill undvika utbrändhet bör aktivt angripa problem, förbättra sin planering, skaffa sig en partner, ha ett socialt umgänge, motionera, vila samt söka positiv uppskattning och stöd. De som ligger i farozonen att drabbas av utbrändhet, är främst de som har för stort kontrollbehov och sätter för höga mål eller de som har för låg grad av kontroll och är oengagerade. De använder laster som rökning, alkohol eller läkemedel som en form av avkoppling och försöker skämta bort problem, gå ner i tjänstgöringsgrad, konfrontera ledningen, ta ledigt vid motgångar samt stänger av känslorna för att orka med. Mycket forskning har gjorts angående copingstrategier och personlighetsdrag och man har funnit att stresstålighet kan förknippas med låga grader av utbrändhet. Det behövs mer forskning kring ämnet. Vad är det som gör en människa stresstålig? Ytterligare forskning behövs också inom ämnet när det gäller förebyggande av utbrändhet.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2002.
Nyckelord [sv]
burnout, coping, nurses och prevention
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-10180Lokalt ID: U5045OAI: oai:DiVA.org:hh-10180DiVA, id: diva2:365294
Uppsök
medicin
Anmärkning
Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seTillgänglig från: 2010-11-09 Skapad: 2010-11-09 Senast uppdaterad: 2025-10-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 336 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf