hh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Debriefing: ett sätt att förebygga Posttraumatisk stresstörning
Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
1999 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]
När inte normala reaktioner som uppkommer vid traumatiska händelser såsom t ex trötthet, mardrömmar, förvirring med koncentrationssvårigheter avtar efter några veckor kan man tala om PTSD. Det finns tre huvuddrag som kan ses hos personer med PTSD och som även är normala reaktioner på trauma; återupplevande av händelsen, återkommande minnesbilder och förnekande då den utsatte medvetet försöker att inte tänka på det inträffade. Syftet var att få kunskap om debriefing och hur man kan använda debriefing vid traumatiska situationer för att undvika PTSD. Debriefing är ett sätt att förebygga psykiska påfrestningar som kan uppkomma vid traumatiska händelser, och översätts till bl a utfrågning, rapportering, krisstöd, och stödsamtal. Debriefing sker i samtal där fakta, känslor, tankar och olika intryck tas upp, som kan ges till en individ eller en grupp. Att samtala i grupp eller individuellt är beroende av händelsen och hur de medverkande i debriefingen vill ha det. Debriefing bör genomföras inom 24-72 timmar efter det att incidenten inträffat och det är en ledare alternativt en utsedd gruppmedlem som strukturerar mötet. Litteraturstudien baseras på artiklar som sökts i databasen Cinahl med hjälp av sökordet “debriefing”. Artiklar har granskats efter befintliga frågeställningar. Forskning inom ommrådet debriefing är bristfällig. Fortsatt forskning inom området hälso- och sjukvård anses behövas för att lyfta fram debriefingens viktiga innebörd och för att på så sätt få en förståelse för debriefing och dess inverkan på människors psykiska hälsa.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
1999.
Nyckelord [sv]
debriefing, posttraumatisk stresstörning (PTSD)
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hh:diva-8462Lokalt ID: U2474OAI: oai:DiVA.org:hh-8462DiVA, id: diva2:363548
Uppsök
medicin
Anmärkning
Denna uppsats kan beställas från arkivet / This paper can be ordered from the archive. Kontakta / Contact: arkivet@hh.seTillgänglig från: 2010-11-09 Skapad: 2010-11-09 Senast uppdaterad: 2025-10-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 113 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf