Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga

variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption

Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer

på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner

som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande

World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell

polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi

emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk

bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används

denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index

nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.

Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring

till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet

på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”

som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell

förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning

inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang

i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer

har någon effekt på korruptionsnivån.

Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende

inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa

frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda

att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för

kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt

arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära

värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande

faktorer.