I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och

praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att

tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".

Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala

grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet

"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika

tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en

studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt

genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala

grundskolor, år 6-9, inom en kommun.

Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan

beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga

med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock

samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala

tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan

noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara

något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att

en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor

förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.

Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av

Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna

varit av frivillig karaktär.

Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig

kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för

att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta

kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.

Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att

kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid

med elevers och vårdnadshavares vilja.