Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som framträder i hur drama har skrivits fram sedan 1970-tal fram till idag i svenska styrdokument, läroplaner för förskolan och i branschpress. Studien har en diskursanalytisk ansats där diskursanalys är både en metod och en teori. Från 1970-tal analyseras SOU 1972:26 del 1. För 1980-tal användes pedagogiskt program som underlag för empiri och analys, senare användes läroplan för förskolan 1998, 2010 rev, 2016 rev och läroplan för förskolan 2018. Den branschpress som används är Tidningen förskolan med artiklar från 1977 till 2024. Resultatet visar att det sammantaget syns en förändring över tid,  från en tydlig diskurs där drama ses som kunskapsbildande, mångsidigt och tematiskt förankrat 1970–1980-tal. Till en mer översiktlig och generell syn i senare läroplaner, där drama är en av flera estetiska uttrycksformer. I det förändras också synen på barnet, från lärande och reflekterande till kommunicerande och skapande.  

The purpose of this study is to highlight the differences that appear in how drama has been written since the 1970s until today in Swedish policy documents, curricula for preschool and in the industry press. The study has a discourse analytical approach where discourse analysis is both a method and a theory. From the 1970s, SOU 1972:26 part 1 analysed. For the 1980s, the pedagogical program was used as a basis for empirical data and analysis, later the curriculum for preschool 1998, 2010 rev, 2016 rev and curriculum for preschool 2018 The industry press used is Tidningen förskolan with articles from 1977 to 2024. The results show that overall there is a change over time, from a clear discourse where drama is seen as knowledge-forming, versatile and thematically anchored in the 1970s–1980s. To a more general and general view in later curricula, where drama is one of several aesthetic forms of expression. In it, the view of the child also changes, from learning and reflecting to communicating and creating.