The aim of the present study was to test part of Vella et al. (2024) socioecological model examining whether parental and coaching behaviors predict psychological safety and whether psychological safety, in turn, predicts psychological well-being among young athletes aged 16-22 (M=17.96, SD=1.85). A survey was administered to 100 participants from both team and individual sports, and the relationships were analyzed using regression. The results showed that coaching behavior accounted for 34% of the variance in perceived psychological safety, whereas parental behavior explained 19.3%. Furthermore, psychological safety accounted for 26.4% of the variance in the athletes’ psychological well-being. The measurement instruments used in the study have previously demonstrated high reliability and validity: parental behavior was assessed with the Youth Sport Parental Support Questionnaire (YSPS-Q), coaching behavior with the Coaching Behaviour Scale for Sport (CBS-S), psychological safety with the Sport Psychological Safety Inventory (SPSI), and psychological well-being with the Eudaimonic Well-being in Sport Scale (EXBSS). The analysis indicated that bothcoaches’ and parents’ actions play a significant role in athletes’ experience of psychological safety, which is in turn linked to their psychological well-being. Supportive behaviors from both groups were associated with an increased sense of security, with coaching behavior exhibiting a slightly stronger association than parental behavior. However, it is important to note that although these actors contribute substantially to shaping psychological safety, they cannot fully explain the complexity of the phenomenon. Moreover, the study suggests that perceived safety has a moderate link to athletes’ psychological well-being, implying that other factors may also be relevant. These findings are consistent with Vella et al. (2024), who emphasize that psychological safety co-varies with both coaching and parental behaviors, and that these relationships are central to the mental health of young athletes.

Syftet med föreliggande studie var att testa en del av Vella et al. (2024) socioekologiska modell för att undersöka om föräldrabeteende och tränarbeteende predicerar psykologisk trygghet och om psykologisk trygghet predicerar psykologiskt välbefinnande hos unga idrottare i åldern 16-22 år (M=17.96, SD=1.85). Genom en enkätstudie med 100 deltagande idrottare från både lag- och individuella sporter, analyserades sambanden med hjälp av regressionsanalyser. Resultaten visade att tränarbeteende förklarade 34% av variationen i den upplevda psykologiska tryggheten, medan föräldrabeteende stod för 19,3%. Vidare förklarade psykologisk trygghet 26,4% av variationen i idrottarnas psykologiska välbefinnande. Mätinstrumenten som användes har tidigare visat hög reliabilitet och validitet. Föräldrabeteende mättes med Youth Sport Parental Support Questionnaire (YSPS-Q), tränarbeteende mättes med Coaching Behaviour Scale for Sport (CBS-S), psykologisk trygghet mättes med Sport Psychological Safety Inventory (SPSI), och psykologiskt välbefinnande mättes med Eudaimonic Well-being in Sport Scale (EXBSS). Analysen visade att både tränare och föräldrars agerande spelar en markant roll i idrottares upplevelse av psykologisk trygghet, vilket i sin tur är kopplat till deras psykologiska välbefinnande. Stödjande beteende från båda dessa grupper var förknippade med en ökad känsla av trygghet, där tränarens insatser framträdde med en något större effekt jämfört med föräldrarnas. Det är emellertid viktigt att notera att även om dessa aktörer bidrar väsentligt till att forma den psykologiska tryggheten, kan de inte ensam förklara hela komplexiteten i fenomenet. Vidare indikerar studien att den upplevda tryggheten har en måttligt koppling till idrottarnas psykologiska välbefinnande, vilket tyder på att även andra faktorer kan vara relevanta. Resultaten överensstämmer med Vella et al. (2024), som framhåller att psykologisk trygghet samvarierar med beteenden från både tränare och föräldrar, och att dessa relationer är centrala i sammanhanget för unga idrottare.