Våld mot barn innefattar all form av misshandel och skadlig behandling av barn som påverkar barnets utveckling värdighet och överlevnad. Specialistsjuksköterskan på BVC träffar barn och vårdnadshavare tillsammans flera gånger under barnets fem första levnadsår. Under dessa besök kan oro för att barnet far illa uppstå. Syftet med studien var att beskriva specialistsköterskors erfarenhet av processen att utföra en orosanmälan för ett barn som far illa. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor verksamma på olika BVC. Resultatet blev två huvudkategorier: Specialistsjuksköterskans observationer och Specialistsjuksköterskans förutsättningar med två respektive fyra underkategorier: Interaktion och beteende och fysiska tecken samt riktlinjer och utbildning; Samverkan, delaktighet och stöd; Ansvar och intuition och svårigheter och fördröjning vid anmälan. Resultatet visar att informanterna observerade barn och vårdnadshavare under besöken för att kunna upptäcka att barnet far illa. Det fanns tydliga riktlinjer att följa om en oro för barnet uppstod. Informanterna hade fått olika omfattande utbildning inom ämnet. Samtliga upplevde att de fick bra stöd från kollegorna och flera av socialtjänsten. Informanterna kände att de anmälde när behovet fanns och att de hade barnets bästa i åtanke. De potentiella hinder och fördröjningar som framkom var rädsla för negativa konsekvenser och osäkerhet hos informanterna. Distriktssköterskan har ett stort ansvar gentemot barnen som kommer till BVC. Fortsatta studier om vad som hindrar specialistsjuksköterskan från att orosanmäla är angeläget för att minska dessa hinder och bidra till ett ökat skydd för barnen. 

Violence against children includes all forms of abuse and harmful treatment of children that affect the child's development, dignity and survival. The specialist nurse at the child health centre meets children and guardians together several times during the child's first five years of life. During these visits, concerns may arise that the child is being harmed. The purpose of the study was to describe specialist nurses' experience of the process of executing a report of concern for a child who is being maltreated. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with specialist nurses working at different child health centers. The result was two main categories: The specialist nurse's observations and the specialist nurse's prerequisites with two and four subcategories respectively: Interaction and behavior and physical signs and guidelines and education; collaboration, participation and support; responsibility and intuition and difficulties and delay in registration. The results show that the informants observed children and guardians during the visits to be able to detect that the child is being abused. There were clear guidelines to follow if a concern for the child arose. The informants had received varying degrees of training in the subject. All of them felt that they received good support from their colleagues and several of the social services. The informants felt that they reported when the need arose and that they had the child's best interests in mind. The potential obstacles and delays that emerged were fear of negative consequences and uncertainty among the informants. The district nurse has a great responsibility towards the children who come to the child health center. Further studies on what prevents specialist nurses from reporting concerns are important in order to reduce these obstacles and contribute to increased protection for children.