2024 onwards, the EU directive Corporate Social Responsibility Directive (CSRD) is introduced, covering companies that meet two of the following criteria: more than 500 employees, a net turnover exceeding 40 million euros, and a balance sheet total of over 20 million euros. The directive is an expansion of the previous directive Non-Financial Reporting Directive (NFRD), which was voluntary. The purpose of CSRD is to increase transparency, openness, and accountability among companies regarding sustainability. Challenges exist with the implementation of CSRD among companies due to unclear guidelines, lack of competence, and resources. This can affect the legitimacy and credibility of companies towards their stakeholders, as there lies a risk that companies may struggle to meet the requirements of the directive. The aim of the study is to investigate stakeholders' attitudes towards CSRD and to illuminate how these regulations affect sustainability reporting practices when the directive becomes mandatory. It is important to understand how stakeholders' expectations and requirements can be met through increased transparency and legitimacy that comes with mandatory reporting. This study was conducted using a qualitative research method with an abductive approach. We conducted both site interviews and video interviews with 10 different respondents from various industries that may influence or be influenced by CSRD. The results have shown that all stakeholders, according to the study's modified stakeholder model, have a positive outlook on CSRD. There exists challenges with implementation for companies. Different stakeholders have different impacts on companies. To meet the requirements of CSRD, establishing a sustainability department may become necessary, both to meet current demands and future market requirements. The legitimacy theory proves to be of great significance for sustainability reporting to enhance transparency. Interpretations of legitimacy may vary among stakeholders in the modified model. Finally, CSRD may create an expectation gap in the market as stakeholders demand sustainability data for various purposes.

Från och med år 2024 infördes det obligatoriska EU-direktivet Corporate Social Responsibility Directive (CSRD), som omfattar företag som uppfyller två av följande kriterier: över 500 anställda, nettoomsättning över 40 miljoner euro och en balansomslutning på över 20 miljoner euro. Direktivet är en utvidgning av det tidigare direktivet Non Financial Reporting Directive (NFRD), som var frivilligt. Syftet med CSRD är att öka transparens, öppenhet och ansvarstagande bland företag inom hållbarhet. Det förekommer utmaningar med implementeringen av CSRD hos företag på grund av otydliga riktlinjer, brist på kompetens och resurser. Det kan påverka företagens legitimitet och trovärdighet gentemot sina intressenter, då det kan förekomma risker om företagen inte uppfyller kraven i direktivet. Syftet med studien är att undersöka intressenternas inställning till obligatoriskt CSRD och belysa hur dessa regleringar påverkar hållbarhetsredovisningspraxis. Det är av betydelse att förstå hur intressenternas förväntningar och krav kan mötas genom ökad transparens och legitimitet som följer med obligatorisk rapportering. Denna studie genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Vi har använt både besöksintervjuer och videointervjuer med 11 olika respondenter från olika branscher som kan påverka samt bli påverkade av CSRD, samt dokumentstudier. Resultatet har visat att alla intressenter enligt studiens modifierande intressentmodell är positivt inställda till CSRD. Det förekommer dock utmaningar med implementeringen för företagen och deras olika intressenter. För att uppfylla kraven i CSRD kommer det bli aktuellt att ha en hållbarhetsavdelning, men även för framtida marknadskrav. Legitimitetsteorin visar sig ha en stor betydelse för hållbarhetsrapportering för att stärka transparensen. Tolkning av legitimitet varierar bland intressenterna i den modifierade modellen. Slutligen kan CSRD skapa ett förväntningsgap på marknaden då intressenterna efterfrågar hållbarhetsdata för olika ändamål.