The study aimed to investigate the linguistic conditions that exist in the preschool's activities for children in need of special linguistic support. The questions were: What opportunities and challenges exist in the preschool's activities regarding language development for children in need of special language support? and How do the preschool teachers describe that they take responsibility for the challenges that exist regarding language development for children in need of special language support? The study was qualitative and two preschool teachers participated in interviews and observations. The preschool teachers were asked to film a lesson that would have a linguistic purpose. Stimulated recall was a method used in the study to make the participants' reflections visible, where the questions were adapted to the different content of the films. In the study, those parts are examined and analyzed based on the socio-cultural perspective and with the concepts of mediation which contains mediating tools, mediated action and cultural tools.

The results show how preschool teachers can take responsibility for the various challenges that may occur in the preschool's operations in order to meet and support children in need of special linguistic support. Because of preschool teachers reflective approach, can development opportunities be made visible in order to adapt the activities and teaching can be based on the children's needs. The preschool teachers' way of taking responsibility for the challenges that were expressed varied depending on the preschool's conditions, competencies and commitment to the subject of language. This could depend on whether the preschool was a language preschool or not.

Studien syftade till att undersöka vilka språkliga förutsättningar som finns i förskolans verksamhet för barn i behov av särskilt språkligt stöd. Frågeställningarna var: Vilka möjligheter och utmaningar finns i förskolans verksamhet gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? och Hur beskriver förskollärarna att de tar ansvar för de utmaningar som finns gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? Studien var kvalitativ och det var två förskollärare som deltog i intervjuer och observationer. Förskollärarna blev tillfrågade att filma en undervisning som skulle ha ett språkligt syfte. Stimulated recall var en metod som användes i studien för att synliggöra deltagarnas reflektioner där frågorna anpassades efter filmernas olika innehåll. I studien undersöks och analyseras de delarna utifrån det sociokulturella perspektivet och med begreppet mediering som innehåller medierande redskap, medierad handling och kulturella redskap.

Resultatet visar hur förskollärare kan ta ansvar för de olika utmaningar som kan förekomma i förskolans verksamhet för att bemöta och stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Genom att förskollärare har ett reflekterande förhållningsätt kan utvecklingsmöjligheter synliggöras för att anpassa verksamheten och undervisningen utifrån barnens behov. Förskollärarnas sätt att ta ansvar för de utmaningar som uttrycktes varierade beroende på förskolans förutsättningar, kompetenser och engagemang kring ämnet språk. Detta kunde bero på om förskolan var en språkförskola eller inte.