Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller ADHD, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan ha stor inverkan på elevers skolgång. Den svenska skolans kompensatoriska uppdrag syftar dock till att bland annat minska diagnosernas påverkan på elevers skolgång med hjälp av olika stödinsatser så att elever ska kunna ta till sig utbildningen på bästa sätt. Detta kan ske på olika vis, men en faktor är de anpassningar som görs av lärare i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar gymnasielärare har erfarenhet av att använda i sin undervisning i relation till ADHD, samt deras attityd till detta arbete. Data samlades in via inspelade semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med reflexiv tematisk analys. Samtliga moment genomfördes av båda författarna.

I analysen framkom det att lärare genomför anpassningar som vi delade in i två huvudteman:individanpassningar och klassövergripande anpassningar. Detta beroende på om anpassningen endast var till nytta för individen eller om hela klassen kunde dra nytta av anpassningen. Det uppmärksammades även att lärarnas attityder formas av deras olika infallsvinklar och upplevelser till arbetet med anpassningar för elever med diagnoser som ADHD.

Några av slutsatserna som framkom i studien är bland annat att gymnasielärare har erfarenhet av attanvända sig av en rad olika anpassningar, både för specifika individer men även anpassningar som gynnar hela klassen. Lärarnas attityd till arbetet med anpassningar är både komplext och varierande i relation till deras upplevelser och infallsvinklar till anpassningar.