Bakgrund: Förekomsten av ätstörningar i samhället ökar och sjuksköterskan utgör en profession som arbetar patientnära och påverkar i hög grad utfallet av patienternas behandling. Ätstörningar är ett komplicerat tillstånd där patienterna ofta känner ambivalens gentemot sin behandling, vilket skapar ett hinder i etablerandet av en terapeutisk relation mellan patienter och sjuksköterskor. Den nära och långvariga interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter kan potentiellt utgöra en risk för sjuksköterskornas eget psykiska välmående och därigenom också kvaliteten på vården som tillhandahålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med ätstörningar. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie, baserad på analysen av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman: sjuksköterskors erfarenheter av emotionella utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskors erfarenheter av att använda sin kompetens i omvårdnaden och sjuksköterskors erfarenheter av relationer i omvårdnaden. Konklusion: Den mest framträdande erfarenheten bland sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter med ätstörningar var den betydande påverkan som kunskap hade på deras interaktion med patientgruppen. Sjuksköterskorna beskrev hur brist på kunskap påverkade dem känslomässigt i mötet med patienterna och i förlängningen även omvårdnaden som utfördes. Därav rekommenderas fortbildning samt ytterligare forskning för att främja en arbetsrelaterad hälsa hos sjuksköterskorna samt möjliggöra evidensbaserad omvårdnad.

Background: The prevalence of eating disorders is increasing in the society, and nurses constitute a profession that works closely with patients, greatly influencing the outcome of their treatment. Eating disorders are a complex condition wherein patients often harbor ambivalence towards their treatment, creating a barrier to establishing a therapeutic relationship between patient and nurse. The close and prolonged interaction between nurses and patients potentially poses a risk to nurses' own mental well-being, consequently affecting the quality of care provided. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences in caring for patients with eating disorders. Method: The method used was a general literature review, based on the analysis of nine scientific articles. Results: The results identified three main themes: nurses' emotional challenges in nursing care, the utilization of competence in nursing care and experiences of relationships in nursing care. Conclusion: The most prominent experience among nurses caring for patients with eating disorders was the significant impact of knowledge on their interaction with the patient group. Nurses described how a lack of knowledge emotionally affected them during patient encounters and, consequently, the care provided. Therefore, further education and additional research are recommended to promote work-related health among nurses and enable evidence-based nursing care.