Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Patienter med suicidproblematik vårdas inom alla vårdinstanser och forskning påvisar brister i bemötandet av dessa patienter. Peplaus teori om relationsaspekten i omvårdnaden kan vara en bra teoretisk ram för sjuksköterskor att utgå ifrån. Begreppet suicidalitet omfattar suicidtankar, suicidförsök samt fullbordade suicid. Det finns en stigmatisering i samhället kring suicid och ämnet är fortfarande tabubelagt i många länder. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förhållningssätt vid bemötande av patienter med suicidproblematik. Metod: En allmän litteraturstudie där sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar valdes ut, granskades samt bearbetades. Databearbetningen ledde till två huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna var avståndstagande förhållningssätt som hindrar gott bemötande samt bejakande förhållningssätt som främjar gott bemötande. Det avståndstagande förhållningssättet föranleddes av osäkerhet, dömande och moral medan det bejakande förhållningssättet påverkades av empatiska och kommunikativa förmågor. Huvudkategoriernas betydelse för patientbemötandet kopplades till vikten av kunskap, erfarenhet samt förhållanden i organisationen. Konklusion: Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter med suicidproblematik påverkar bemötandet och vårdens kvalitet. Fördjupad kunskap inom området behövs för att allmänsjuksköterskor ska kunna hålla det avståndstagande förhållningssättet ifrån sig samt ge en god vård på lika villkor.

Background: Suicides are a global public health issue. Patients with suicidal problems are being treated at all care agencies and research shows shortcomings with regards to the treatment of these patients. Peplaus’ theory, addressing theinterpersonal relations in nursing, can be a relevant theoretical framework for nurses. The notion of suicidal comprises of suicidal thoughts, suicidal attempts, and completed suicide. There is a stigmatization in society regarding suicides, and the subject is still taboo in many countries. Aim: Study nurses’ attitudes when meeting patients with suicidal problems. Method: A literature study where seven qualitative papers and three quantitative papers have been selected, reviewed and analyzed. The analysis led to two main categories. Result: The main categories were the distancing approach towards the patient leading to poor treatment and the affirmative approach leading to favorable treatment. The distancing approach was caused by insecurity, prejudice, and moral, while the affirmative approach was influenced by empathetic and communicative skills. The main categories’ significance for the patient treatment were connected to the knowledge, experience, and conditions in the organization. Conclusion: Nurses’ attitudes towards suicidal patients affect the treatment and the quality thereof. Deepened knowledge within this domain is necessary to counteract the distancing approach and provide good care on equal terms.