I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.