I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste orsaken till dödsfall. Kunskap kring upplevelser av hjärtinfarkt hos olika patientgrupper brister hos både allmänheten, patienter och sjukvårdspersonal. Kunskapsbristen beror dels på att förutfattade meningar om hur en hjärtinfarkt bör kännas och hur den faktiskt upplevs, inte stämmer överens. Legitimerad sjuksköterska skall undervisa och bidra till kunskap hos såväl patienter som anhöriga och andra yrkesprofessioner. Sjuksköterskan skall också arbeta för att etablera, bibehålla och tillämpa en jämlik vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnor respektive mäns upplevelser av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Tio artiklar analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier uppkom: (1) varierad symtombeskrivning, (2) bristande kunskap om hjärtinfarkt, (3) rädsla och osäkerhet, och (4) varierande förtroende för sjukvården, med tillhörande underkategorier: kvinnor respektive män. Litteraturstudien visade att upplevelser av hjärtinfarkt kunde både vara liknande och skiljas åt hos kvinnor respektive män. Konklusion: Individanpassad vård och god kunskap framkom vara centrala delar för rätt bedömning av patienter med hjärtsjukdom. Det framkom att en osäkerhet eller okunskap präglade patienternas upplevelse av hjärtinfarkten, vilket påverkade hur en patient agerade i relation till sjukdomstillståndet.

In Sweden, myocardial infarction is the most common cause of death. Knowledge about experiences of myocardial infarction in various patient-groups is lacking in both the general public, patients and healthcare professionals. The lack of knowledge is partly due to the fact that preconceptions about how a heart attack should feel and how the actual experience is experienced, do not agree. A registered nurse should educate and support knowledge in patients as well as relatives and other professional professions. The nurse should also work to establish, maintain and apply and provide equal care. Aim: The aim was to illustrate women and men’s experiences of myocardial infarction. Method: A general literature study was conducted. Ten articles were analyzed based of a content analysis. Results: Four main categories emerged: (1) varied symptom description, (2) lack of knowledge about myocardial infarction, (3) fear and uncertainty and (4) varying trust in healthcare, with associated subcategories: women and men. The literature study showed that experiences of myocardial infarction could be both similar and various among women and men. Conclusion: Individualized care and high knowledge appeared to be central parts for the proper assessment of patients with heart disease. It was found that uncertainty or lack of knowledge characterized the patients' experience of myocardial infarction, which linked how a patient acted in relation to the condition.