Denna kandidatuppsats i sociologi bygger på en kvalitativ studie som presenterar ett resultat från åtta intervjuer som genomförts med anställda på jourer inom organisationen Unizon.  Syftet är att belysa det arbete som kvinnojourer i Sverige gör för stödsökande människor, särskilt kvinnor, som drabbats av våld i en nära relation. Med frågeställningen ”Vilken betydelse har integrationsarbetet inom kvinnojourer i deras process att hjälpa våldsdrabbade kvinnor?”, har arbetet kring integration, maktförhållanden, genus och empowerment identifierats inom verksamheterna. De teoretiska utgångspunkterna har varit Göran Ahrnes organisationsteori, Askheims tolkning av begreppet empowerment, Yvonne Hirdmans definition av genus, Michel Foucaults teori angående makt samt Mia Liinason och Marta Cuestas beskrivning av patriarkatet. Uppsatsen berör även Thomas J. Scheffs teorier om sociala band, skam och stolthet.  Resultatet påvisar att jourernas integrationsarbete har en avgörande roll för hur väl de kan erhålla ett hållbart stöd för en våldsdrabbad kvinna. Kvinnojourer bidrar genom motiverande samtal, stödsamtal, skyddat boende samt aktiviteter för de stödsökande. Sociala nätverk byggs genom projekt och kvinnor får möjlighet att reducera skamkänslor med hjälp av samtal och aktiviteter. Jourerna hjälper kvinnor att skyddas från kontakt och möjlighet till sabotage från förövaren och ger dem en chans till att återuppbygga ett tryggt liv.

Nyckelord: sociologi, våld i nära relationer, kvinnojour, empowerment, genus, integration