Syftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.
Frågeställningarna var:
- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?
- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?
- Vad bidrog till goda resultat?
- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning?
Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer. Föräldrar och pedagoger var överens om att kommunikationsmetoden lämpade sig för båda könen. Vi kom fram till att föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden var att den gynnade barn med språkstörningar och att det inte framkom några nackdelar vid tillämpningen. Dock upplevde vi att utveckling inom området behövs.