Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen. Studien avslutas genom en analys av intervjuerna genom vilken dessa olika upplevelser kan förstås utifrån teoretiska perspektiv som vi tror belyser både samhälleliga och individuella skäl till individens studieval. Dessa är förknippade till nutidens villkor i ett samhälle som på många sätt bygger på konkurrens, rationalitet och individualitet. De teoretiska utgångspunkter som har används i analysen och som bidrar till förståelsen av de tre ovan nämnda aspekterna är socialisationsteorin, Maslows behovshierarki, Fromms teori om "flykten från friheten" samt Moscovicis teori om de sociala representationerna. Resultaten tyder dels på individualism och dels på rationalism som kan urskiljas i respondenternas svar där motiven till högre utbildning kan förstås i relation till bland annat ekonomiska och självförverkligande orsaker. Studenternas upplevelser samt resonemang av sina studieval indikerar till rationella överväganden där kvalifikationer på den framtida arbetsmarknaden upplevs av respondenterna att bidra till större möjligheter att få inte endast ett intressant arbete utan ett arbete som i framtiden har en god anställningsutsikt. Självförverkligande motiv till studier samt i det framtida arbetet är en annan aspekt som lyft fram hos respondenterna som ett eftersträvansvärt värde vilket en högre utbildning antas bidra till. Självförverkligandet i sin helhet kan förstås som något som råder inom samhällsramarna där de individuella valen kan oundvikligen förstås vara förknippade med att göra samhällelig nytta, och försäkran om att kunna vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.