Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig

priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur

personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i

kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.

Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.

Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen

i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger

högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten

av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller

neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En

förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig

markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några

skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter

kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att

försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.