Detta examensarbete syftar till att undersöka korkens potential som byggmaterial under svenska klimatförhållanden, med särskilt fokus på dess tekniska och hållbara egenskaper i jämförelse med traditionella material som trä och mineralull. Studien genomfördes som en jämförande analys, där byggfysikaliska beräkningar och klimatanalyser utfördes för sju olika konstruktionslösningar. Dessa analyser baserades på klimatdata från fyra svenska orter med varierande klimatförhållanden, Kiruna, Umeå, Västerås och Malmö och jämfördes mot en etablerad standardlösning. Den teoretiska grunden fastställdes genom en litteratursökning.

Resultatet visar att kork har byggfysikaliska egenskaper som i flera fall motsvarar eller överträffar de traditionella materialen. Vid användning av korkpanel presterar materialet likvärdigt med standardlösningen och i fallet med en tjockare korkpanel uppnås ett bättre resultat. För att korkisolering ska uppnå samma isolerande effekt som med mineralull krävs dock en större materialtjocklek. Samtliga väggkonstruktioner höll sig under den kritiska gränsen för relativ ånghalt på 75 %, vilket visar på god fuktteknisk prestanda. Klimatberäkningar indikerar att konstruktioner med korkpanel eller korkisolering har en lägre klimatpåverkan än den jämförda standardlösningen, där kork som byggmaterial medför ett negativt koldioxidutsläpp, mätt i kg CO₂e per kvadratmeter.

Sammanfattningsvis visar resultaten att kork är ett lovande alternativ till traditionella byggmaterial, både som fasadmaterial och som isoleringsmaterial. Detta tack vare dess unika kombination av förnybara egenskaper, god isoleringsförmåga och lågt klimatavtryck.