Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv är förmaksflimmer en vanligt förekommande hjärtsjukdom. Behandlingar omfattar både medicinska och icke-medicinska åtgärder. Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden genom att erbjuda personcentrerad vård, ge stöd, samt främja hälsa och förebygga sjukdom. Omvårdnadsinsatser ska anpassas individuellt för att förbättra patientens livskvalitet och stödja deras delaktighet i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livskvalitet hos patienter med förmaksflimmer. Metod: En allmän litteraturstudie med stöd av 11 artiklar. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: symtomens påverkan på livskvalitet, behandlingars påverkan på livskvalitet och betydelsen av stöd och information. Symtom hade ett starkt samband med försämrad livskvalitet, speciellt hos kvinnor och äldre. Den farmakologiska behandlingen med NOAK och Warfarin bidrog till en försämrad livskvalitet relaterat till blödningstendens. Dock gav NOAK en bättre livskvalitet. Arytmin gav dessutom behov till livsstilsförändringar. Patienter med förmaksflimmer upplevde ett bristande stöd från sjukvården och familjen, vilket i sin tur ledde till oro och isolering. Konklusion: Patienter med förmaksflimmer upplever nedsatt livskvalitet på grund av symtom, läkemedelsbiverkningar och brist på stöd från anhöriga och sjukvården. Omvårdnad, särskilt från sjuksköterskor, är avgörande för att förbättra patienternas välbefinnande genom att erbjuda stöd och information som minskar oro kring sjukdomen, behandlingen och framtiden.

Background: From a global perspective, atrial fibrillation is a common heart condition. Treatments involve both medical and non-medical interventions. The nurse plays a key role in care by offering person-centered care, providing support, and promoting health and disease prevention. Care interventions should be individually tailored to improve the patient's quality of life and support their involvement in care. Purpose: The aim was to highlight factors affecting quality of life in patients with atrial fibrillation. Method: A general literature review with the support of 11 results articles. Results: The literature review resulted in three main categories: the impact of symptoms on quality of life, the impact of treatment on quality of life, and the importance of support and information. Symptoms were strongly associated with a reduced quality of life, especially among women and the elderly. Pharmacological treatments with NOAC and Warfarin contributed to a lower quality of life due to the risk of bleeding. However, NOAK provided a better quality of life. Additionally, the arrhythmia necessitated lifestyle changes. Patients with atrial fibrillation experienced a lack of support from healthcare providers and family, which in turn led to anxiety and isolation. Conclusion: Patients with atrial fibrillation experience reduced quality of life due to symptoms, medication side effects, and a lack of support from family and healthcare providers. Nursing care, particularly from nurses, is crucial for improving patients' well-being by providing support and information that alleviates anxiety regarding the disease, treatment, and future.