Denna uppsats utforskar musikens roll i människors vardagliga liv, hur den bidrar tillvälbefinnande och beteende. Genom att bygga vidare på tidigare forskning om musikens användning i vardagen, undersöker studien hur musik används i olika sociala sammanhang. Studien har tagit hjälp av tre teoretiska ramverk för att besvara forskningsfrågorna. Dessa var Uses and gratifications, medieetnografi samt mediegenerationer. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att musikens betydelse sträcker sig bortom underhållning och kan vara en viktig resurs för att reglera känslor, skapa atmosfärer och förbättra produktiviteten.

En central del av studien är att analysera musikanvändnings roll i människors vardag samt vilka motiv och belöningar som ligger bakom. Studien belyser hur musik kan användas medvetet för att skapa olika stämningar, vilket i sin tur har en inverkan på individens beteende och interaktioner i vardagen. Studien kommer även fokusera på hur musikkonsumtion skiljer sig åt mellan generationer. Detta för att se vad digitaliseringen har tillfört enligt olika generationer. För att utforska förändringar i musikkonsumtion digitaliseringen och vad för har inverkan på musikkonsumenters rutiner och behov. Genom att analysera motiv och belöningar bakom människors musiklyssnande via dessa plattformar, ger studien insikter i hur teknologiska framsteg formar musikkonsumtionen och individens relation till musik.

Slutligen betonar studien vikten av fortsatt forskning inom området för att utforska hur teknologin kan skapa nya beteendemönster och rutiner. Även vad medierna och förändringar i musikkonsumtion över tid, samt för att studera förståelsen för musikens roll i människors liv och samhälle. Genom att dra slutsatser från sådana studier kan detta bidra till en ökad förståelse för musikens mångsidiga och komplexa roll i individens vardag och livskvalitet.