I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.