Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.