Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. 

Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.