Föreliggande studie avser att belysa olika diskurser om barn i förskolan i relation till utmanande situationer samt den makt som utspelar sig i relationer mellan pedagog och barn. Makt kan utspela sig genom det uppdrag som pedagoger i förskolan har, att genom styrning och vägledning forma barn för att anpassas till samhällets normer och värderingar. Syftet med studien är att undersöka hur makt kommer till uttryck i samtal med pedagoger som med sina berättelser redogör för olika utmanande situationer som kan komma att uppstå i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är:

• Vilka olika diskurser om barn kan urskiljas i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan?
• Hur kommer makt till uttryck i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan?

Studien utgår från Foucaults maktperspektiv och begrepp som diskurs, makt, disciplinering och normalisering används som analysverktyg för empirin. Studiens empiri består av intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Föreliggande studies resultat påvisar att samtliga intervjuade pedagoger väljer att avstå den diskurs om utmanande beteende i förskolan som presenteras i de olika intervjuerna. Pedagogerna väljer istället att bredda diskursen och skapa nya diskurser där pedagogers förhållningssätt och den sociala konstruktion som barnet befinner sig i inkluderas. I resultatet uppmärksammades en krock mellan diskursen om barn där varje barn ska få bibehålla sin egen identitet och diskursen om barn som ska följa samhällets normer. Slutsatsen av det som framkom i studiens resultat är att de olika maktnätverk som utspelar sig i förskolan inte är statiska utan de konstrueras och reproduceras i alla relationer, såväl hos pedagoger som barn